Hantera förmånsplaner i en tid av stigande inflation 

Osäkerheten över spelet har varit stor för förmånsspecialister under de senaste åren. Men väldigt få förmånschefer har varit tvungna att klara av de höga inflationsnivåerna vi upplever 2022, eller med det överhängande hotet om en potentiell inflationsnedgång.

Som ett resultat av dessa ekonomiska utmaningar står anställda inför flera nya svårigheter. Som svar försöker arbetsgivare att ligga steget före vad meningsfull inflation innebär för utformning och finansiering av sina personalförmåns- och välbefinnandeplaner.

Branschens oro är hög - vilket framgår av det faktum att styrning och finansiella risker framträdande i vår People Risk 2022- forskning. Tre sådana risker var bland de tio största av de 25 risker som granskades. (Dessa var: administration/förtroende, ökande kostnader för hälsa, riskskydd och välbefinnande förmåner, förmåner, policy och belöning för beslutsfattande och ansvar).

Pensioner är en omedelbar prioritet, med både plansponsorer och stödmottagare oroade över erosionen av köpkraften och pålitligheten hos tidigare antaganden om finansiering och inkomstströmmar.^[1] Oron är även hög när det gäller riskskyddsförmåner (t.ex. grupplivs- och invaliditetsförsäkring), som påverkas av investeringsintäkter. Det är uppenbart att den nuvarande ekonomiska situationen kan leda till prisförändringar, och de som är involverade i prissättning för livsförsäkring, funktionshindersförsäkring och sjukförsäkring kan redan se tidiga tecken på försäkringsmarknadens härdning.

Mot bakgrund av denna utveckling måste en nyckelfråga ställas om medicinska och försäkrade förmåner: Kommer den nuvarande inflationsmiljön att påverka dem på ett betydande sätt?

Även om arbetsgivarkostnaderna för anställdas medicinska täckning påverkas av inflationen (i ökningar av per enhet med kostnader för medicinska tjänster och leveranser) måste andra faktorer även övervägas för budgetering och räntesättning. Dessa inkluderar:

• Förändrade behandlingsblandningar (t.ex. övergång till dyrare behandlingar)
• Förändringar i användningsmönster (t.ex. personer som inte har tillgång till tjänster på grund av COVID-19-restriktioner)
• Stigande räntor (som vanligtvis ökar försäkringsgivarnas avkastning och gör det möjligt för dem att kompensera för några av de högre fordringar de är ansvariga för)
• Regulatoriska ändringar

Den tuffa sanningen är att försäkringsbolag, rådgivare och plansponsorer står inför många svåra frågor när de försöker förutse 2023-anspråk: Kommer förebyggande vård som senarelagts under pandemin att leda till diagnoser i senare skeden? Kommer ersättningen att öka för utmattad hälso- och sjukvårdspersonal att leda till att patienter och betalare bör höja kostnaderna? Kommer efterfrågan på nya behandlingsregimer att ytterligare driva upp påståenden eller kommer det att göra hanteringen av förhållandena mer effektiv?

Ett uppmuntrande tecken är att inflationen i medicinska kostnader runt om i världen inte är lika uttalad som inflationen i energi- och livsmedelspriser:

Det är vår uppfattning att förnyelser 2023 är mer benägna att påverkas av förändrade faktorer för utnyttjande av anspråk och allmän marknadsförhårdnad än av inflationen själv. Men om inflationen är ihållande kommer medicinsk täckning och finansiering att påverkas. Vi börjar redan se de första tecknen på detta på marknader som Turkiet, där konsumentpriserna har ökat med 78,6 % årligen. Detta har resulterat i en mindre, men fortfarande effektfull, 39,3% ökning av priserna inom hälso- och sjukvårdssektorn.^[9]